Tankar och funderingar..

Ensam är stark ? - Eller?

Idag så fick jag veta att jag inte är ensam över att känna eller tycka så här! 

( känns både skönt och sorligt att veta att jag inte är den ända, och jag kanske har lagt på lite mer än vad den andra personen uttryckt sig om ) 

På sista tiden så tycker jag att mina så kallade vänner inte längre finns där dem fanns förut. Har förlorat kontakten med väldigt många, utan att veta varför. Fast jag tror jag vet lite varför..

Men jag har iaf  länge gått och funderat över vissa saker, som till exempell :

Oftast när vi har gjort något tillsammans , jag och mina "vänner" så är det alltid jag som har fått lov att ordna upp så att det har hänt något, styrt upp saker.

Exempel 1 : fixat fram en bil för att vi ska kunna ta oss någonstanns, då även fått stått för kostnaderna för det.

( vilket jag nu har börjat sagt ifrån, jag har inte råd att stå med allt jämt. och när jag har börjat sluta göra det så känns det som att man inte duger längre... ) 

Exempel 2 : Styrt upp fester hos mig och även hos andra, vilket inte alltid har vart så populärt från varken personen som har styrt upp festen eller från vännerna jag ställt upp för och fixat så vi kunnat ha en kul kväll.

Av olika själ så har personen inte gillat att jag jämt drar mig med massa folk, att jag liksom inte kunnat göra något för mig själv någon gång, vilket jag nu insett är så jävla rätt! Av mina "vänner" så känns det ofta som att de inte uppskattats och man hör hela tiden, det händer aldrig något kul, alltid samma sak.

MEN STYR UPP NÅGOT NI DÅ!?

Exempel 3:  Om jag har planerat något tillsammans med någon eller fler, och det dyker upp något annat från annat håll, så har personerna alltid hoppat på det och låtit mig få stå kvar helt själv utan att ens fråga om jag velat följa med eftersom att vi från början hade planerat något.

( Känns förjävligt om jag ska vara ärlig, det känns som att jag alltid kommer i andra hand, duger när det inte finns något annat att göra ) 

Måste även tillägga att det känns som att jag alltid ställer upp för många till 100 ibland 110% men får inget tillbaka, absolut INGET.. Då inte ens ett ord som TACK! Vilket inte jämt är bara ett ord utan ett tecken upp uppskattning och tacksamhet!

Nu vet jag att det säkert är många som kommer att ta illa upp, men om ni nu gör det så kanske ni kan tänka efter lite och se om ni känner att ni gjort något fel, annars leave it!  jag lättar bara på mitt hjärta nu och skriver ner vad jag känner och har uppfattat saker, jag kan ju ha helt fel. men det är så det känns!

Jag vet inte riktigt hur jag ska ta tag i det här, om det ens finns något att ta tag i!?

- Men en sak är säker, jag kommer inte låta mig själv uttnytjas längre..

So, Take it OR Leave me alone!

Sen när det kommer till dejtandet eller ja KILLAR!

Så kan jag säga att det har jag lagt på IS ett bra tag nu, Eller ja kommer den rätta och det känns rätt ska man så klart köra, men jag har blivit så sviken så jag känner inte ens att det är värt att våga satsa längre. Det är ungefär samma sak när det gäller killar som mina vänner, jag duger när det inte finns någon annan, sen kastas jag i soporna! 

/ Tack för mig!

i brist på sömn så har jag lekt lite! 
Och ja jag vet, dålig uppdatering, ska skärpa mig... 

Men har mig själv att skylla kanske!?

Igår kväll var jag över till Kusin J och kollade på film med honom och A. Mycket trevligt, vi saknade dock E så klart! ;) Utan henne så är vi ju inte den perfekta 4an! :D 

Såg först, En skräckis 

Sen kom vi fram till att kolla på :

Bra filmer båda två! så rekomenderar er att se dem om ni inte redan gjort det! :) 

Men iaf, så kom jag hem ganska sent. runt 4 nått kanske.. men det var omöjligt att sova då, jag var nog väldigt ivrig över snön som vräckte ner ute :D  Så tvingade med mig Leija ut en sväng där på morgonkvisten inna jag bäddade ner mig på mamma å pappas soffa, då jag visste att jag skulle upp vid 8a, så kändes det lika bra . annars hade jag nog sovit över..  Somna väl runt halv 6 klev upp vid 9 typ.. GÄSP!

Följde med dem till Västerås då pappa hade en tid hos hörselläkarna.

Sen shoppade vi lite, sen hem.. Sov så klart i bilen både dit och hem men är ändå helt död nu! Så ikväll blir det nog en tidig kväll om ingen har lust att roa mig med något annat.

Livet går verkligen upp och ner nu hela tiden. Jävligt jobbigt om jag får säga det!

Pusss

DET ÄR OKEJ ATT KÄNNA! - UNG CANCER

 Svenska Hjältars eldsjälar 2011.

Nu ska jag äta årets första lussebulle! 

Dock färdigbakade ifrån Coop, MEN Ack så goda dem va!!!

Synd bara att dem ska proppa i så himla mycket russin..

Det är faktiskt mindre gott! :O 

fan jag kände att jag verkligen hade något jag ville skriva ner. men det försvann när jag började skriva om lussebullarna. Fan då! återkommer! ;)

JULMYS! <3 

Man får passa på att ta in den lilla julkänslan man kan få . Må snön komma snart alltså, detta suger ju! 

Köket och Vardagsrummet/Sovrummet :) 

Och nu lite bilder på hur jag har möblerat:

Här är några få bilder, ska försöka ta bättre bilder sen! :)

/ J 

Ohyeah! 

Tog mig till skolan idag, vilket jag är VÄLDIGT glad över nu. För att vi hade en föreläsning om Graffiti , om att få upp fler väggar som man kan få "måla" på fritt! jag stödjer helt klart den ideén. Jag vart själv bra sugen på att prova på det mera.. Vi fick rita med pennor våra namn idag, sen fick vi även köra med sprayburk lite grann! Super kul ju!

Blir ju så sjukt snyggt också, tänker lägga upp en bild på mitt resultat idag! 

/ J 

Saknar dig!

Jag har gått vidare, jag vet att det inte kommer att bli du och jag.

Men jag saknar dig i mitt liv, Du är den första som verkligen har fått mig att må så himla bra.

Som en status jag la upp på facebook för ett tag sen var " Dem bästa månaderna i mitt liv var Juli,Augusti & September " Jag vill tillbaka dit, för du fanns där för mig som ingen annan förut. <3

Jag önskar att jag föralltid kommer att vara din vän, för du är min! 

lite kort om dagen...

Jag var som ni vet och hämtade Rasmus på bussen idag. Först så ville han ta med en kompis L hem till mig, men jag sa att jag har ju inga leksaker eller något dem kan leka med hemma, så då bestämde dem fort att dem skulle gå hem till L istället. Så tog sällskap en bit dit, då bestämde jag mig för att gå hem till  Syster Johanna under tiden för att det var nära att hämta honom sen. MEN när han såg att jag gick till henne så ville han inte längre gå till L, så dem kom ifatt mig.. Men då bestämde vi istället att L fick följa med hem till Johanna, å då kom det självklara fram, TV-SPELET hägrade.. ;) Tokunge.. Aja, vi gick alla 3 hem till Johanna där vi spela lite spel alla 4, sen kom även Amanda dit och spelade lite, Sen drog klockan iväg då var de dags för L att gå hem, så jag och Amanda gick med henne hem, för Rasmus hade helt plötsligt börjat spela innebandy med sig själv, ( han fick en egen innebandy klubba och boll av micke, lycklig liten kille =D )

Sen följde jag med Johanna & Micke ner på stan en sväng, Mötte upp mamma och Michelle, åkte med hem till mamma och fick lite mat ( och matlåda till skolan i morgon ) . Sen åkte vi ( jag och Michelle )  upp till lifetime och snacka lite skit med folket där. Sen nu är jag hemma. eller ja det har jag vart i några timmar. har kollat 2 avsnitt av GossipGirl , ska ta och krypa ner i sängen då jag känner att detta inlägg inte riktigt blir så bra som jag tänkt mig. Men kort och gott så har jag haft en ritkigt bra dag! jag säger ju att Rasmus är den stora glädjen i mitt liv, Har stora funderingar på att tatuera in bokstäverna A och R faktiskt, för dem betyder så sjukt mycket för mig så jag får till och med en tår i ögat bara jag pratar om hur mycket jag älskar dem två ungarna! 

Så nu till en fråga, vet inte ens om någon läser min blogg men testar ändå..

Är det rätt eller fel att Tatuera in Deras Första Bokstav i deras namn? 

lite kort om dem:

Amanda & Rasmus är min kusin Therese´s två barn, jag har vart med sen båda två föddes har varit dem som jämt setat barnvakt åt dem, och jag lovar jag skulle dö för dem och det verkligen behövdes. Jag har som sagt och kommer ALLTID att finnas här för dem i vått och torrt!  

Så vad tror ni ? 

/ Jenny